onsdag 30 april 2008

Venezia!!!
Beachtennis rocks...
...men det svider!

Efter en heldag i Rom kan man bli ratt trott aven om solen skiner harligt!

(un)limited tour Dag 14-16

Vi har nu lamnat rekreations stallet Fano bakom oss och vi befinner oss nu i Rom! Men det som vi trodde skulle bli en enkel resa pa ca 3,5 timme blev inte alls sa enkel som vi vantade oss. Taget fran Fano till Falconara Marittima var 10 minuter forsenat, och 10 minuter var precis den tid som vi trodde att vi skulle ha pa oss att hitta taget till Rom. Nu fick vi i stallet lopa som gaseller med vara vaskor och Levin, men athleter som vi ar sa gick det bra. Sedan tog vi ett varv pa taget for att hitta en andra klass vagn som dessvarre inte visade sig finnas. Enbart forsta klass alltsa, sa vi fick vackert punga ut med 12 euro var i mellanskillnad, men det sitter ju inte i pengarna direkt.

Sa efter 3,5 timme sa var vi framme i huvudstaden och vi gladde oss valdiga att vi forbokat vandrahem som vi nu bara skulle hitta. Klart och betart. Ingen bradska tankte vi och satte oss pa donken och tog en burgare. Sedan letade vi oss fram till turist informationen, vilket tog ca 40 minuter. Val dar fick vi en karta och en fin vagbeskrivning. Fantastiskt vad latt det gar i bland. Dessvarre sa var den fina vagbeskrivningen i sjalva verket helt makabert dalig. Den buss som vi enligt vagbeskrivningen skulle ta till andhallplatsen, skulle vi bara ha akt med i tre stationer. Vi akte en halvtimme och sedan trodde vi att det var sista stoppet och hoppade av, men bussen fortsatte. Jag ringde vandrahemmet och fick da reda pa att vi egentligen skulle ha hoppat av vid Marisciello Cordona, ett stalle som ingen manniska i Rom verkade kanna till, inte ens busschaffisen. Men det stod pa turlistan, som tur var, hehe. Sa da var vi alltsa tvungna att hoppa pa nasta buss och hanga med varvet runt. Detta med en tokskitnogdig Viksten, som trots detta lyckades somna nagra minuter pa bussen. Efter totalt 7 timmars resande nadde vi sa vara drommars vandrahem. What a relief, tankte Viksten. Hehe.

Men...Vandrahemmet visade sig vara lite av en besvikelse, speciellt efter att ha bott trestjarnigt pa resorten i Fano. Och vi verkar inte vara de enda som tycker det, for overallt finns det klottrat: This Hostel sucks! Screw this hostel o.s.v. av de tidigare gasterna. Har man dessutom atit hotellfrukost i tre dagar sa blir man latt lite besviken nar vandrahemmets "Breakfast included" innebar EN torr macka, lite marmelad och kaffe som bara kan liknas med Ravpiss!

Men lika glada for det ar vi, ty solen skiner och Rom ar vackert som aldrig forr (?!?)

Nu till dagen idag. Solsken, varmt, gudomlig Calzone, Paven, Italiens president och en kall Cola i solen! Nice eller vad? 5 timmars sight-seeing sliter, inte minst pa solbranda fotter..

Dagens mal var Vatikanstaten och Peterskyrkan. Nar val Calle lyckats smuggla in sin powertool forbi sakerhetsvakterna sa forstog vi snart att Paven var i antagande. Den oppna platsen framfor Peterskyrkan var namligen fylld med forvantansfulla manniskor och glada barn som glatt hurrade: Papa! Papa! Och sa helt plotsligt glider han in staendes i en vit Mercedes, maniskt vinkande med hogerarmen till den valdiga folkmassan. Sedan borjade han beratta om sitt besok i USA dar han tydligen fatt stryk av George W Bush i Pictonary! Da Bush fifflat med korten sa att team Paven alltid fick ord som "Justitieminister", "Tafatt" och "Indoktrinera", allt medan team Bush fick ord som "Boll", "Bil" och "Vita huset"! Detta var iaf vad vi kunde tolka fram med vara ringa kunskaper i Italienska. Glom inte var ni horde det forst!

Sa var det med det. Nu vantar middag och eventuellt lite biljard pa en narliggande Pub. Imorgon sa tar vi oss an Colloseum och den delen av Rom som varan amerikanske rumskompis refererar till som "the really OLD, ancient part of Rome.." Vi ska fraga honom senare om han kan visa oss till "the really new, ancient part of Rome". Haha!

Ha det bra alla ni dar hemma i Svedala, och alla vara lasare ute i varlden ocksa!

söndag 27 april 2008

(un)limitedtour dag 10-13

Ciao!
Nu ar vi i Italien, sweet=)
Vagen hit var brokig och yvig men efter lite diktande och sjungande loste sig allt och vi fann guldkornet Venedig!
Det var namligen sa att vi skulle aka med ett tag hela vagen fran Zagreb till Venedig, trodde vi...MEN nar vi stigit pa taget i Ljublijana mot Venedig (som vi trodde) kom konduktoren in och sade pa vacker Engelska:
-Where are you going?
-We are going to Venice!
-To what??
-TO VENICE
(Nu utbyts en hel del oroliga blickar i den lilla tagkupèn)
-Sorry guys, the train stops at the border!
-At the what?
-AT THE BORDER
-Oh Crap!!
-Its not our fault, the Italian change the schedule!
-The what?
-THE SCHEDULE! You have to change to a bus, then to a train, and change again for another train to Venice!

Jaha tankte vi, da far vi val gora som den gode herrn sager!

Venedig, vilket javla stalle! Otroligt, magnifikt, fantastiskt, bravissimo och det kandes som att vandra runt i en konstgjord filmkuliss, en valdigt haftig upplevelse.
Som vi inte ens hade raknat med nar vi planerade var resa! Dagarna i Venedig forsvann snabbt, vi bodde pa ett hotel som blivit tilldelat en hel stjarna(!) haha:P Duschen var ett ror ur taket dar vattnet strilade i en koncentrarade strale, hehe men det funka det med:)
Under den sista dagen i Venedig gick vi over till andra sidan staden och satte oss pa en kaj, soligt som det var. Lite senare under kvallen kunde vi klart konstatera vilket kladesplagg Viksten burit under dagen, da hela hans overkropp ser ut att vara tackt av ett vitt linne, moahaha:)
Calles axlar sved lite dom med, och Martins bonnabranna var ocksa riktigt stilig!

Sen satte vi oss pa taget mot Ancona, trodd3 vi och hade vi tankt, ett stalle som vi hittat nar vi tjuvkikat i en karta i en affar! Det sag bra ut for vi ville till ett litet stalle vid havet innan vi skulle fortsatta till Rom.
Under den sista halvtimmen av resan mot Ancona passerade vi en lang rad av vackert belagna sma orter, med langa vita strander, framforallt Fano! Men naae vi tankte att de ar nog anda bast att forstsatta mot Ancona. Nog i Ancona insag vi ratt snabbt att det var ett oklokt beslut, och vi vanda kort och gott pa klacken och for tillbaka efter 10 minuter pa forsta basta tag.
Och eftersom vi var bekanta med strackan visste vi vart vi skulle kliva av och det blev Fano och har sitter vi nu, lagom solbranda efter en harlig dag pa stranden med lite vykortskrivande och beachtennis.
Har i Fano bor vi faktiskt pa ett, hor och hapna, trestjarnigt hotell, eftersom Fano inte har nagra hostels(?!) inte sa konstigt kanske eftersom att hamnen har ar fylld av batar till ett samanlagt varde som skulle fa Norges oljefonder att blekna, hehe=)
Den harda tagluffen har tillfalligt overgatt i en rekreationsresa!

Just nu sitter vi pa hotelet och vantar pa att var forutbestamda middagsrestaurang skall oppna, lagom hungirga och trotta.
Johan och Martin har till och med hunnit springa ca 75 min, pa jakt efter vatten och den gamla goda formen, da alla affarer i narmaste omradet var stangda.
Pavagen mot det guld varda vattnet var de tva tappra tvugna att korsa en HEL flod.
"Den va bra rejal" -Martin Larsson

Nu sa far det racka for idag!
Hare bra alla goda, det har vi=)

Ciao!

Ps. vi skulle garna ha lagt in nagra bilder men datorn visade sig vara fran 1972, natt sant iaf=)