Gentlemen! Take a walk

Det spelar fan ingen roll vad man gör! Oavsett om man p.g.a. diverse nattliga aktiviteter är bakis, eller om man som en duktig pojke gott och lagt sig tidigt på lördagen så känns söndagen så fruktansvärt.. hopplös. "Mare, Mare! Vad gör man med en söndagmorgon?" "Den sjunde dagen vilade han.." Kanske behövs det en dag att ta det lite lugnt och återhämta sig lite, samla krafter inför ytterligare en vecka. Men speciellt kul är det ju inte. Och visst, jag skulle kunna sätta hundra spänn på att havet finns där ute än, men det vore ju att kasta pengarna i sjön, för jag har ju säkert 15 kilometer tkill havet. Men det är klart en sjö har jag ju inom räckhåll...

Jag har inlett söndagen på det mest klassiska vis! Frukost framför tvn, där man kunde följa WC-sprinten från Rybinsk. Inte särskilt upplyftande. Kul att se Bryntesson i och för sig, men jävla norrmän! och kvinnor..

What to do? What to do? Varför har alltid söndagarna den här känslan över sig? Det är ju lika mycket dag som alla andra dagarna. 24 timmar lite drygt, fullt av möjligheter. Så varför ska man behöva känna att den här dagen har mindre att ge än andra? En klar illusion, som våran hjärna har skapat av någon anledning. Men fast man vet att det är så, så kan man inte lura sig själv. Det är väldigt svårt i alla fall. Att man har så lite kontroll över sitt eget psyke.. Egentligen kommer jag bara på en sak som söndagarna är väldigt bra till. En promenad. Man förstår inte själv hur kvävd man blir av att sitta inomhus förrän man kommit ut och andats lite friskluft. Så det ska jag göra nu. Ner till sjön, kolla om isen duger till långfärdsskriskor ännu. Det blir nog skönt. Och med nyvunnen livsglädje jag sedan åka till macken och göra ett pass igen. Men dagens tips är alltså: En promenad! Eller som Barbossa sa: Gentlemen! Take a walk..

Sunday, bloody sunday /RML