Först vill jag bara meddela alla ni som tvivlat på våran initiativförmåga, alla ni som trott att våra tågluffsplaner skulle stanna vid just planer... Det första steget är taget! Efter mycket om och men så är tre tågbiljetter bokade för att transportera oss till Köpenhamn och Europa den 15 april! (kul grej är att det kostade 38,5 kronor mer för S-hamnsbiljetten än de från Hudik.. You got to love SJ!)
För övrigt så pågår ju Vasaloppsveckan för fullt och eftersom Kontemplera.se lite grand har tagit på sig rollen att täcka de stora folkfesterna så här under vintern så var vi tvugna att vara på plats. Som deltagande i Skejtvasan ville jag ge en bild av årets vasalopp.
Det började bra. Tydligen så kunde man inte efteranmäla förrän sista dagen innan tävling och då innan klockan 18, vilket gjorde att jag var tvungen att åka till Mora helt allén och vilsen som en bäver på savannen kryssade jag mig fram längs alla jävla enkelriktade gator som dalmasarna har roat sig med att bygga över allt. Mycket folk drar tävlingen också. Under veckan så är det totalt 57 000 deltagare och alla ska samsas på de enkelriktade gatorna. Nåväl, jag fick min nummerlapp och hittade fram till boendet, där det första jag gjorde var att frysa in min räkost, min juice och min mjölk.. Varför? Vet inte, jag ville väl ha uppmärksamhet. Ärligt talat, frysen såg ut att härstamma från tidigt 80-tal, helt brun var den, men inte en frostflinga eller ens en tillstymmelse till isbildning fanns det! Och då är det lätt att ta den för en kyl, fast frusen juice är ju också gott, som glass!
Tävlingen gick helt okej förutom att jag tappade den lilla grupp som jag åkte med någonstans vid Gopsus. Sedan åkte jag typ 17 av de 45 kilometrarna helt själv innan jag blev ifatt jagad av en annan grupp ca 4 kilometer från mål.. Helt värdelöst. 660 kronor för att pinna på helt ensamm genom dalaskogarna, behövde Gustav Vasa betala? En reflektion som jag gjorde när jag åkte i den klassiska vasaloppes terrängen var att allt kändes så litet! Helt plötsligt dök det upp en skylt som sa: "Lundbäcksbackarna" och det känndes bannemej som en 1:2 skala. Smalt och jävligt. Fast den var nog lika lång som tv-originalet!
Vi syns i marshallens skugga! Amen /RML
För övrigt så pågår ju Vasaloppsveckan för fullt och eftersom Kontemplera.se lite grand har tagit på sig rollen att täcka de stora folkfesterna så här under vintern så var vi tvugna att vara på plats. Som deltagande i Skejtvasan ville jag ge en bild av årets vasalopp.
Det började bra. Tydligen så kunde man inte efteranmäla förrän sista dagen innan tävling och då innan klockan 18, vilket gjorde att jag var tvungen att åka till Mora helt allén och vilsen som en bäver på savannen kryssade jag mig fram längs alla jävla enkelriktade gator som dalmasarna har roat sig med att bygga över allt. Mycket folk drar tävlingen också. Under veckan så är det totalt 57 000 deltagare och alla ska samsas på de enkelriktade gatorna. Nåväl, jag fick min nummerlapp och hittade fram till boendet, där det första jag gjorde var att frysa in min räkost, min juice och min mjölk.. Varför? Vet inte, jag ville väl ha uppmärksamhet. Ärligt talat, frysen såg ut att härstamma från tidigt 80-tal, helt brun var den, men inte en frostflinga eller ens en tillstymmelse till isbildning fanns det! Och då är det lätt att ta den för en kyl, fast frusen juice är ju också gott, som glass!
Tävlingen gick helt okej förutom att jag tappade den lilla grupp som jag åkte med någonstans vid Gopsus. Sedan åkte jag typ 17 av de 45 kilometrarna helt själv innan jag blev ifatt jagad av en annan grupp ca 4 kilometer från mål.. Helt värdelöst. 660 kronor för att pinna på helt ensamm genom dalaskogarna, behövde Gustav Vasa betala? En reflektion som jag gjorde när jag åkte i den klassiska vasaloppes terrängen var att allt kändes så litet! Helt plötsligt dök det upp en skylt som sa: "Lundbäcksbackarna" och det känndes bannemej som en 1:2 skala. Smalt och jävligt. Fast den var nog lika lång som tv-originalet!
Vi syns i marshallens skugga! Amen /RML
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar